Sök:

Sökresultat:

2903 Uppsatser om Major depression - Sida 1 av 194

Kartläggning av symtom på depression hos patienter med hjärtrytmrubbningar

Cardiac arrhythmias and heart diseases can result in a limited performance capacity which could lead to anxiety and depression. Objective: The aim of this study was to investigate the prevalence of symptoms of depression among patients with cardiac arrhythmias. The intention was also to explore differences between men and women in the occurrence of symptoms of depression. Furthermore, the prevalence of symptoms of depression among patients with cardiac arrhythmias was compared with a Swedish general population. Method: For two weeks MADRS-S, a self-rating scale for depression, were distributed at a medicine ward where patients with cardiac arrhythmias are treated, at a hospital in Sweden.

Kan behandling av insomni förbättra komorbid ångest och depression?

This study investigated the efficacy of a multicomponent cognitive?behavioral intervention of insomnia, CBT-I, for patients suffering from an anxiety disorder and/or a major depressive episode together with comorbid insomnia. In particular, the aim of the study was to evaluate whether anxiety and depressive symptoms declined as a function oftreatment for insomnia. After rigorous diagnostic procedures, 8 patients were treated in a multiple baseline design. Patients experienced clinically significant reductions in insomnia-, (57 %) depressive- (75 %) and anxiety symptoms (40 %).

Riskfaktorer för depression och självmordsbeteende - En kvantitativ studie om människor med missbruksproblem baserad på ASI-intervjuer

The aim of the study was to examine how background factors, such as abuse earlier in life, affect depression and suicidal behavior, amongst persons who abuse alcohol or illicit drugs. The study was performed at the Social Service Center, Södermalm, department for adults. The data used in the study is based on Addiction Severity Index interviews (ASI) and includes 560 observations. The statistic methods used to analyse the data is chi² test and the result is presented in cross tables and charts. The main findings were that experiences of psychological, physical, or sexual abuse, earlier in life increase the risk for Major depression and suicidal behavior later in life.

Kvinnors upplevelse av depression och hur de hanterar sin situation

Background: Depression is a very common disease and is caused both by the biological, physical, and psychosocial factors. At least 25 percent of women and 15 percent of all men are affected at some point in their lives. As a nurse, it is important to be aware of women's experience of depression to meet their needs for care.Aim: To illuminate women's experience of depression in order to better understand their needs for care.Method: Literature review in which ten scientific studies were analyzed and thematised. Eight qualitative studies and two studies of qualitative and quantitative method was retrieved from the database CINAHL Complete and PsycINFO. Keywords depression, women?s experience, experience of depression, female, nursing, Major depression, women och social interaction were used.

Hur kan primärvården identifiera ungdomar med depression? : en litteraturstudie

Barn som lider av depression är ovanligt men i tonåren ökar sjukdomen markant. Primärvården blir ofta den första vårdkontakten. Vårdpersonal inom primärvården känner inte alltid till symtomen för depression hos ungdomar. Om tonåringar inte får hjälp med sin depression kan det leda till sämre livskvalitet och försämrad prestation i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur primärvården kan identifiera depression hos ungdomar.

Depression hos män ? att upptäcka och stödja

Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av män i västvärlden riskerar 20 % någon gång att drabbas av en depression som kräver professionell hjälp. Män med depression har ofta dolda symtom därför är det svårt att upptäcka manlig depression ute i samhället.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos män och hur vårdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas på åtta vetenskapliga artiklar, varv av fem är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultatet presenterades i två huvudkategorier, ?uttryck för depression hos män? och ?hjälp och stöd?.

När allting är trist : Män och kvinnors upplevelser av att leva med depression

Bakgrund: Risken för att drabbas av depression någon gång i livet är 50 % för kvinnor och 20 % för män. Orsaken till varför en depression utvecklas hos en del människor kan bero på olika faktorer, så som ärftlighet och av olika påfrestningar under uppväxten. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser hos män och kvinnor som lever med depression. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det visade sig att depression var något individuellt.

En kritisk diskursanalys av Depressionslinjen

Den här uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av läkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att läsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och läkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till läkemedel nämns, men olika diskursiva grepp används som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. Lågt Serotonin framstår som orsak till depression.


Depression och dess samverkan med ångest och dissociation.

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan depression, ångest och dissociation. Studien grundar sig i både den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel användes tre frågeformulär: ett dissociationsformulär, ett depressionsformulär och ett ångestformulär. Resultaten i denna studie visar på att det inte är någon skillnad i förekomsten av depression mellan män och kvinnor. Depression och ångest har en stark bindning till varandra.

STABILITET I INSOMNI, ÅNGEST, DEPRESSION OCH UTBRÄNDHET OCH RELATIONERNA TILLSTÅNDEN EMELLAN

Mental illness is today the leading cause of long-term sick leave and insomnia, anxiety, depression and burnout are among the most common conditions. The aim of the study was to investigate the stability of these conditions and how this is influenced by gender and age, as well as the extent to which these states are risk factors for each other. The participants were a random sample (n = 2336) from the general population in the age of 18-79 years. The results showed that stable illness was more common among women than men, and that stable illness decreased with aging. The stability itself was not affected by gender or age. Relations between the conditions were bidirectional and they constitute major risk factors for each other (odds ratios, OK = 2.37 to 6.46). The largest risk factor for a condition is, however, previous occurrence of the same problem. Previous burnout was found to be a significantly larger risk factor for future burnout than previous insomnia for future insomnia (OK = 9.63 and 5.74, respectively). The results suggest that insomnia, anxiety, depression and burnout, despite their differences, are similar regarding symptoms and underlying causes. The importance of early interventions to prevent comorbid conditions which are more complicated and more difficult to treat is emphasized..

Depression och dess samverkan med ångest och dissociation.

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan depression, ångest och dissociation. Studien grundar sig i både den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel användes tre frågeformulär: ett dissociationsformulär, ett depressionsformulär och ett ångestformulär. Resultaten i denna studie visar på att det inte är någon skillnad i förekomsten av depression mellan män och kvinnor. Depression och ångest har en stark bindning till varandra.

Beteendeaktivering vid Borderline personlighetsstörning och depression

Depression är vanligt hos personer med Borderline personlighetsstörning (BPS). Det finns risk för att komorbid depression försämrar behandlingsutfall och minskar sannolikhet för remission från BPS, en problematik förknippad med signifikant funktionsned-sättning. Denna studie syftade till att undersöka hur patienter med BPS och samtidig depression, svarade på beteendeaktivering inriktad på att konkurrera ut ohälsosamma beteenden med hälsosamma. I single-case design om fyra patienter, registrerades aktivitetsnivå dagligen samt upprepade mätningar med validerade skattningsskalor under baslinje och aktiv intervention. Resultatet visade att patienterna hade stora svårigheter med registrering och närvaro, och att även om hälsosamma beteenden ökade i vissa fall så påverkades inte grad av depression..

Förebyggande effekter av fysisk aktivitet på depression : ? en litteraturstudie

Objective: To study the evidence on physical activity (PA) as an effective preventive strategy for depression.Methods: A search of electronic databases was performed for articles between 2007 and 2012, both original research and review articles, concerning the link between PA and depression on children, youth and adults. Three reviews, five longitudinal and two cross sectional studies were included.Results:  PA reduced the likelihood of depression in many studies and a sedentary or inactive lifestyle increased the risks for mental health symptoms such as depression. One study showed that low PA in childhood increased the odds of depression as an adult and other studies on teenagers saw a connection and mediation between PA and self-esteem whereas physical fitness showed no mediating effect. Many of the studies and reviews point out the insecurity regarding the dose-response association and the difficulties in defining causality.Conclusion: PA might have a preventive effect on depression. Some evidence exist to support that PA in childhood prevents depression in adults.

Sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera depression hos den äldre människan

Depression hos äldre har blivit ett stort hälsoproblem. Idag är depression den vanligaste psykiatriska sjukdomen bland äldre. Om en depression inte identifieras kan den leda till allvarliga konsekvenser. En av sjuksköterskans uppgifter kan vara att identifiera depression hos äldre personer. Syftet med denna litteratur studien var att ta reda på sjuksköterskans svårigheter och möjligheter i att identifiera depression hos äldre.

1 Nästa sida ->